Dessa två saker ställs nu mot varandra!
Ungefär som att vi skulle ställa Spanska sjukan på 1920-talet med 20-50 miljoner döda mot den stora depressionen på 1930-talet med börskrasch och depression i över 10 år och där misären inte går att räknas.
Det är som att välja mellan pest eller kolera ”utan behandling”.
Det är virusforskare och läkare mot ekonomer och företagare även om de inte ens är överens inom deras egna sfär.
Än så länge vinner vården med hästlängder men andra sidan med Kerstin Hessius i spetsen kommer öka kraftigt om inte en lösning kommer snart.
Problemet är att vi inte kan lösa det här på kort sikt. Just nu har vi tyvärr inte svaren vi vill ha. Vi lever fortfarande på hoppet att allt är över till Juni. Då planeras det att fotbollsmatcherna ska spelas inför publik, att skolorna är funktionsdugliga fullt ut och att vi lever helt normalt. Där är Hessius önskan om att få tidsperspektiv önskvärt men saken är den att ingen vet tidsperspektivet.
Vi i Sverige verkar ha det jobbigaste framför oss inom kort både gällande virus och ekonomi. Många läser om permitteringar från storbolag osv. Men det är bolag som ändå har en kassa och ett EK att luta sig tillbaka mot. Mindre företag har oftast bara någon månad utan intäkter att klara sig på och för dem är det extremt bråttom. Att ta lån från Almi eller andra lån ger kanske en överlevnad men också en känsla av hopplöshet då det ska betalas tillbaka.
Precis som viruset kommer företagskonkurser/nedläggningar successivt öka och arbetslösheten explodera. Då pratar vi inte månader utan veckor om ens det. Skulle tippa att när vissa verksamheter i mitten av april ska avsätta aprils löner så kastar de in handduken.
Det är då vi kommer ställa sjukvård kontra arbetslöshet på sin spets och då är det försent.
Då kommer sjukvården vara extremt belastad och arbetslösheten skena samtidigt som folk går hemma. När man sen i all bedrövelse behöver träffa någon på fika, fotbollsmatch, gå på bio eller teater, musikal eller bara gå på puben så är det stängt..
Det är den perfekta depressionen!
Detta är nämligen ingens fel år 2020 som nu försöker lösa detta utan ska man hitta syndabockar på båda sidorna så ska man nog gå minst ett decennium tillbaka:
– Då kanske man hade kunnat tagit WHO på allvar när de sa att man skulle förbereda för epidemi.
– Då kanske man skulle har rustat sjukhusen istället för att skära ner och tjäna pengar.
– Då kanske man skulle ha höjt räntan i goda tider, tagit stor ansvar för ekonomin och varit beredda på sämre tider istället för att girigheten speglade vårat samhälle..
Nu är det som det är och det bästa är att vi alla stöttar varandra, blir mer ödmjuka och ber att det kommer en lösning som vi inte sett än.
För det finns ljuspunkter även om det känns som att jag griper efter halmstrån:
– Kina (även om jag tar deras uppdatering på smittade med stor nypa salt)
– Att vi hittar ett vaccin snabbt (tror att det kommer frångås vissa regler och testas tidigare än normalt)
– Att vi upptäcker att det inte var så farligt som vi befarade
Som sagt halmstrån!
Men som en vis GUD sa i världens mest lästa bok:
Tro, hopp och kärlek, och kärleken är störst!
Jag ser väldigt mycket kärlek därute i alla fall, alltid något!
Långsiktigt ledarskap 